vidapole

Hej, Helena heter jag som gästbloggar lite här idag. Jag skrev ett inlägg i min blogg om mina tankar kring Pole Dance förra veckan och blev sedan ombedd att gästblogga lite här så att även ni som kikar in här kan ta del av det. Kommer eventuellt att titta in här fler gånger under terminen med pole-relaterade inlägg, så glöm inte kika in lite då och då.

 

 

Nu är jag nyss hemkommen efter mitt femte pass pole denna terminen. Började ju egentligen förra hösten men fick avbryta träningen pga att jag (när jag tränade annat) hade fel skor och drog på mig en knäskada som tvingade mig till 3 månaders vila. Men nu är jag tillbaka och nu jäklar tänker jag inte ge mig.

 

“Svårt”, “Omöjligt”, “Man måste ha jättestarka armar”, “Jag kommer aldrig kunna bli sådär vig”, “Vill jag verkligen visa upp mig i hotpants inför en massa smala snygga tjejer?”. Det var några av tankarna som for genom mitt huvud när jag stod utanför danssalen innan mitt första pass. För jag har aldrig haft någon vidare armstyrka, benen har alltid varit de som klarat mest och jag är ungefär lika vig som ett kylskåp. Når inte ens ner med händerna till golvet om jag har raka ben. Men som med allting annat så börjar man ju inte första lektionen på elitnivå. Vi började med tre enkla snurrar som man kan “fuska” sig igenom lite halvt om man är lite för svag. Men varje gång man gör snurren och kämpar lite extra med att se till att axlarna är i linje och greppen är precis som de ska, varje gång man gör det, då blir man lite starkare, lite vigare, och kommer lite närmre att uppnå det där som är “omöjligt”.

 

Jag kom rätt långt förra gången jag testade på detta, lärde mig ett tiotal snurrar (eller turer som det också kallas) och började till och med träna på att vända mig upp och ner på stången samt att stå på händer (något jag är livrädd för då mina armar som sagt är klena som bara den). Jag är fullt inställd på att komma dit igen, och vidare. Nu tränar jag två pass i veckan, ett nybörjarpass och ett specialpass som ligger efter nybörjarpasset men innan fortsättningspasset. Specialpasset är menat att fördjupa sig och snygga till de turer som man redan kan, ytterligare stärka nödvändiga muskler och koppla ihop turerna till snygga koreografier som flyter.

 

Jag brukar beskriva Pole Dance som en blandning mellan modern dans och akrobatik. Det låter säkert som om att det just blev ännu svårare, men så är det inte. Jag vill bara inte att man blandar ihop det med någon form av klädavtagning. Det är styrke- och rörlighetsträning i en väldigt rolig och otroligt effektiv form. För er som bor i Stockholm rekommenderar jag Vida Pole på Kungsholmen där jag tränar. De har fina lokaler med trevliga och duktiga instruktörer och små grupper så man alltid får en egen stång att träna vid. Vill du kombinera upp din vanliga konditionsträning med roligare styrka än ett pass på gymmet är detta definitivt en träningsform för dig. Våga testa, du kommer inte ångra dig!

På bilderna ser ni en av mina två tränare Joanna som va snäll nog och posade lite för bloggen på mitt pass innan idag.

 

---

 

Är ni sugna på att följa min utveckling från total nybörjare och vidare kan ni kika in här samt på min vanliga blogg Nenas.se. Och du, vi ses i dansstudion!

//Helena

Polefitness, kan nog inte bli vackrare?

Det är så kul för om man slår upp på wikipedia vad poledance är så står det ju faktikst att det är en kombination utav dans och gymnastik och acrobatik. ;) det är också en typ utav konstform sk "Poleart" :) mycket vackert.

Det är alltså inte stämplat som stripp-dans längre och det är folk som har okunskap om vad det är brukar ofta säga : Aha, dansar du sån där stångdans? och höjer på ögonbrynen. Jag brukar le och säga japp :) polefitness heter det och det är grym träning! / Sofie

Bilder:weheartit